Paddling

Vi tänkte att vi skulle paddla två gånger denna vår. En träff med mycket teknikträning och en träff med blandad teknikträning och kanske en lite längre utflykt, om vädret var med oss. Idag var det dags för teknikträning.
Tyvärr var inte vädret riktigt med oss idag. Det blåste ganska ordentligt.
Vi ledare var ute på sjön och provpaddlade innan barnen kom. I vår lilla vik blåste det inte så mycket alls. Inne vid vassen var det t.o.m. helt vindstilla.

Vi började med lite "torrsim", paddelövningar på land.
Hittills har barnen styrt kanoterna med bromsande styrtag, som ju är de mest effektiva när man vill svänga ganska snabbt. Problemet med dem är ju att de är just - bromsande, och om inte personen som sitter bak och styr är ganska snabb på att börja paddla framåt igen när hen använt ett bromsande styrtag så är risken stor att kanoten stannar upp nästan helt och det blir svårt att styra över huvud taget.
Nu införde vi J-tag, en annan variant av styrtag. Barnen kom på dessa ganska snabbt och vi gav oss ut i kanoterna och provade.
Oj, vad duktiga de är!

Längst inne i viken blev det ju lite trångt, och om man kom för långt ut på sjön tog vinden lätt tag i kanoten och det blev tungt att paddla.
Tyvärr kändes det som om vinden ökade efter hand, så efter vår fikapaus bestämde vi oss för att inte paddla mer idag. Av säkerhetsskäl.
Barnen tyckte såklart att det var synd, men de förstod.

En snabb plan B.

När vi tvättat kanoterna gick vi upp i skogen och lekte.
Där fick vi skydd från vinden och hade riktigt skönt väder.

Vi pratade lite om karttecken, tittade på hur naturen såg ut.
Vi lekte sardinburken, där en person gömmer sig och de andra ska leta upp denne. När man hittar den som gömt sig gömmer man sig på samma ställe. Efter en stund har alla samlats och leken kan fortsätta med någon annan som gömmer sig.

Vi fortsatte temat med grankottar. För några veckor sedan fick barnen lägga ut kottar i en rad - lika lång som en av ledarna. Idag fick de lägga kottar runt om varandra. Det blev en hel liten grupp av kottebarn i skogen.

När vi kom tillbaka till samlingsplatsen hade två snälla föräldrar lastat alla kanoterna på släpet. Tack för hjälpen!

Påskutflykt

Annandag påsk gav vi oss ut på en lite längre utflykt. Vi åkte till Lövestad åsar, ett naturreservat bara några mil fån vår vanliga plats. Men ett ställe där ingen av oss, varken barn eller ledare, varit förut.
Rakt över åsarna går Skåneleden, och mitt i naturreservatet finns vindskydd med en fin grillplats.
På åsen växte vacker bokskog, som tyvärr inte börjat slå ut ännu. Marken var täckt av blommande vitsippor och massor av ramslök.

Vi vandrade från de södra delarna av åsarna, fikade på vägen och stannade vid vindskyddet. Här gjorde vi upp eld så vi kunde grilla vår medhavda lunch.
Vi gjorde också egna påskbakelser. Färdigbakade bottnar, sylt och/eller nutella i mitten och grädde ovanpå. Och godis på toppen, såklart!
Grädden vispade vi genom att hälla den i en burk och skaka en bra stund.

 Årets godaste tårta!

Vi lämnade ryggsäckarna i vindskyddet och utforskade lite mer av åsarna. Barnen ville gärna leka harmamman medan vi gick, så det gjorde vi.
Harmamman: Den som går först är harmamma. Alla ungarna går efter. Någonstans stannar mamman och räknar högt till 10, medan ungarna springer och gömmer sig. (Om man vill kan harmamman ropa "Räven kommer - göm er!" innan hon börjar räkna.) Harmamman ska försöka upptäcka var ungarna har gömt sig, men hon får inte flytta sig från den plats där hon stannade. Om man vill utmana barnen extra kan man se vem som klarar att gömma sig närmast mamman utan att bli upptäckt.

Under tiden vi lekte denna lek förflyttade vi oss ganska långt. Plötsligt var vi vid norra spetsen av åsarna. Då vände vi och gick tillbaka, även på tillbakavägen lekte vi harmamman.
När vi kom fram till vindskyddet tog vi på oss ryggsäckarna och fortsatte vandringen tillbaka mot bilarna. Med ryggsäckar på är det svårt att leka harmamman, även om barnen hävdade att det går jättebra. Dessutom kände vi ledare att vi missar en del av naturupplevelsen. Så nu införde vi en annan typ av vandring där barnen fick turas om att gå först som ledare och sist som kö-karl/kö-tjej/kö-kille. De som gick först och de som gick sist fick se till att hålla lite kontakt så att vi gick lagom fort och inte tappade bort någon. Detta sätt att vandra fungerade väldigt bra med våra strövarbarn.

Det var ett gäng trötta men nöjda barn som lämnades tillbaka till sina föräldrar.

Fågelorientering, stormkök och vår!!!

Vi började med att fräscha upp minnet om karttecken. Ett litet kartmemory. Vi lekte också en av våra favoritkartteckenslekar.
Alla håller sina händer bakom ryggen och får vars en lapp/bild med karttecken i handen. Nu ska man lista ut vilket karttecken man har genom att ställa frågor till sina kamrater. Kamraterna får bara svara JA eller NEJ på frågorna. När man tror att man vet vilket karttecken man har går man till ledaren och kontrollerar. Är det rätt får man ett nytt karttecken, är det fel får man fortsätta fråga.

Efter lite fika i solen var det dags för orientering på riktigt. Idag hade vi fågelorientering. På varje karta fanns bara en kontroll utsatt. På kontrollerna fanns en bild och namnet på en fågel. När strövarna hittat kontrollen fick de komma tillbaka till oss ledare och berätta vilken fågel som funnits vid kontrollen. Vi hade fågelböcker med både ljud och bild, så de kunde både titta och lyssna på fåglarna. Sen fick de ge sig ut på ny orientering.

Vi fortsatte med stormkök idag. Några värmde köttbullar, andra kokade makaroner. En riktig lyxmåltid - eller som ett av barnen sa; när man är ute smakar all mat bra!

Efter lunch blev det en stunds fri lek innan vi avslutade med tysta tåget, då vi går på ett långt tyst led genom skogen. Vi släpper av passagerarna en och en vid vars ett träd där de får sitta och lyssna på skogens ljud en stund innan vi hämtar upp dem igen. Denna lek försöker vi göra under olika årstider för att uppleva skillnaden.