Välkommen...

Välkomna hit till vår Mulleblogg.
Här skriver vi för att mullebarnens föräldrar ska kunna läsa vad vi gjort (inte alltid barnen är så talföra).
Här skriver vi för att andra mulleledare ska kunna få inspiration till sina träffar.
Här skriver vi för att andra som är intresserade ska kunna få reda på vad vi gör, kanske är någon sugen på att börja i vår eller någon annan Mullegrupp, men vill först veta vad man kan förvänta sig.

söndag 22 maj 2016

Läger

En gång om året har vi läger med alla föreningens barngrupper.
I år blev det en vacker helg i maj.

Vi tog oss till lägerplatsen på olika sätt. Några grupper vandrade, några grupper träffades direkt på platsen.
De olika grupperna hade också valt lite olika övernattningssätt; några sov i tält andra i vindskydd.
Vi var 6 grupper, ca 70-90 barn 5-15 år, 3 TVMare och ca 15 ledare.

När alla grupper kommit fram till lägerplatsen och installerat sig lekte vi lite lekar tillsammans för att skapa gemenskap mellan grupperna.
Vi började med att leka "Hela familjen går på cirkus", en lek där man delas in i mindre grupper och får olika roller. Sedan läser lekledaren upp en berättelse. När man hör sitt rollnamn ska man springa runt om ledet och tillbaka till sin plats. En lek utan tävlingsinslag, som passar alla åldrar.
Väl uppvärmda fick varje grupp ett långt rep. Detta rep skulle alla i gruppen hålla i medan man slog en knut runt ett träd. Inte helt enkelt, tyckte de flesta, medan någon grupp snabbt löste uppgiften och försökte sig på att slå en rosett också.
Vi fortsatte på temat knutar och lät varje grupp prova den klassiska leken "knuten", där man står i en ring, blundar och sträcker fram sina händer och försöker få tag i någon annans händer. När alla har fått tag i två händer öppnar man ögonen och försöker lösa upp knuten som bildats.
Alla grupper provade denna uppgift några gånger innan vi försökte oss på att göra en stor knut med alla deltagare på lägret. Det fungerade riktigt bra!

Tiden gick fort och vi blev hungriga av alla lekar.
Som traditionen bjuder åt vår grupp tacos till kvällsmat. Alla barn hade med sig någon ingrediens till detta.
Efter att vi bäddat och gjort i ordning för natten satte vi oss vid lägerelden. Två av de äldre barnen hade gitarrer med sig och satt och spelade vid elden. Vi grillade marshmallows som vi åt mellan mariekex. Även det ett måste på läger, har barnen snällt upplyst oss om.
Sen ville inte våra strövare sitta stilla mer.

De äldre barnen började leka "JippJipp", en lek som emellanåt blev ganska våldsam. Det skrämde dock inte våra små strövarbarn, utan de bad att få vara med och kastade sig med stor glädje in i leken, som de stora anpassade efter de barn som var med. Underbart att se!
JippJipp lekte barnen tills det blev mörkt. Då satte de äldre sig återigen vid lägerelden, medan våra strövarbarn kröp ner i sina sovsäckar - trötta, nöjda och glada.

Utsikt från vindskyddet, tidig morgon, innan barnen vaknat.

När solen steg upp över trädtopparna var barnen redan vakna, pigga och glada.
Vi åt frukost och rev sedan vårt vindskydd (som en av Frilufsargrupperna byggt åt oss dagen innan).
Vi satte oss i skuggan och fräschade upp vårt minne med lite knopar.
Sen skulle vi orientera. Vi hade satt upp en stjärnorientering, dvs ritat ut en kontroll på varje karta. Barnen fick arbeta i par, ta en kontroll och sen komma tillbaka till oss och byta karta för att ge sig ut och ta nästa kontroll.
Barnen var superduktiga och vi ledare blev både glada och stolta när vi såg att vårt arbete med att orientera gett så gott resultat.

Det blev dags för lunch och dagen till ära skulle barnen laga mat själva, på stormkök.  Vi hade gjort det lätt för dem (och oss) och köpt makaroner och färdiga köttbullar. I grupper om tre barn/grupp lagade de sedan sin lunch och åt upp varenda smula.


Innan vi avslutade gjorde vi "tysta tåget". Då går vi tysta på ett led genom skogen med en av ledarna som lok. När vi gått en bit fick första barnet sätta sig i mossan, ytterligare en bit senare satte vi nästa barn osv. När alla, fortfarande tysta, fått en plats i mossan, la vi oss ner. Vi låg ganska länge. När vi satte oss upp fick barnen berätta vad de tänkt på. Någon hade tänkt på mamma och pappa, någon hade nästan somnat och inte tänkt på något alls. Den mest överraskande tanken hade varit på "en hund, för trädet som jag låg under hade en gren som såg ut som en hund".





onsdag 4 maj 2016

Grodsafari

Vi gav oss ut för att titta, och framförallt lyssna, på grodor. Klockgrodor.
Vi började promenaden mot groddammen längs en skogsväg.
Hittade en fin vitsippsbacke att äta vår middag i.
Efter en promenad över åker och äng, genom skog och lera och även genom en liten damm, och till slut även klättring över ett taggtrådsstaket (tur att det fanns en stätta) kom vi fram till dammen. Den riktiga dammen!
På lite avstånd kunde man höra deras ljud. Men när man kom närmare ...
Vi gick ända ner till dammen, ställde oss vid strandkanten och lyssnade.
Grodornas sång omgav oss, den klingade vackert och högt.
Vi stod länge vid strandkanten, försökte få syn på dem. Såg några stycken, hörde många, många fler.
De var riktigt spännande att titta på när man använde kikare. Då såg man hur de fyllde sin strupsäck med luft för att släppa ut luften och få fram sitt ljud.
Ett av barnen beskrev det som "ljudet var överallt, det kröp in i mitt huvud så det blev alldeles fullt".
Barnen var förundrade, glada, tysta och fascinerade.
Klockgrodor är väldigt sällsynta i Sverige. De finns bara på ett fåtal platser i Skåne.