Här i södra Skåne varar hösten länge.
Någon vinter att tala om får vi sällan före jul - om vi får någon över huvud taget.
Framemot november är det mesta grått. Träden har fällt sina löv, djuren har dragit sig tillbaka, blommor och andra icke-vedartade växter har vissnat.
Vad gör man då med Knyttebarnen i skogen?
En del ledare vi pratat med koncentrerar sina träffar till september - oktober samt april-maj, men det tycker vi är synd. Vi vill ju uppleva naturen tillsammans hela året om. Även om den är "grå och trist".
Men jag tror egentligen att det mest är vi vuxna som upplever naturen som trist denna tid. Barnen hittar alltid en massa spännande att göra.
Denna gång tänkte vi titta på och leka med pinnar (ännu en del av träd-temat).
Vi har i vanliga fall en regel om att man inte leker med pinnar på knytteträffarna då det är så lätt att råka slå till någon annan av misstag. Så, pinnar leker vi med hemma...
Men idag - pinndag!
Uppdraget blev att hämta 5 pinnar. Ungefär lika tjocka som din tumme och ungefär lika långa som din underarm. En del av barnen hade lite svårt för innebörden av ordet ungefär och ville hitta pinnar som var exakt lika tjocka som.... Andra hade inte alls svårt att hitta pinnar i ungefär den storleken. Eller var det vi föräldrar som påverkade?
Det är en fråga som ofta poppar upp i mitt huvud. Hur mycket påverkar vi barnen (direkt & indirekt) i det de gör, säger och tänker?
Nåja, efter en stund hade alla 5 pinnar de var nöjda med.
Något barn byggde en bokstav, så vi spann vidare på det och frågade om de kunde bygga begynnelsebokstaven i sitt namn. Det kunde de, även om vissa bokstäver var svårare än andra. "S" till exempel. Inte rolig alls att bygga med 5 ganska långa pinnar. Då kan man ju bygga en annan bokstav i stället.
Vi provade att bygga ett torn. Med 5 pinnar är man ganska begränsad.
Men ett av barnen kom med idén att vi skulle bygga ett torn tillsammans!
Klokt!
Med samarbete kommer man långt!
Och vilket torn det blev!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar