Barnen är fascinerade av myrorna, men flera av dem tycker att det är lite läskigt.
En dag skulle vi gå på övergången in i hagen. Nedanför denna övergång har myrorna en ordentlig "motorväg". En av killarna hade bråttom att komma först, men när han skulle hoppa ner från övergången in i hagen blev det tvärstopp. Han stod på sista pinnen, som förstenad. Vi bad honom att gå ner så att alla kunde komma in i hagen, men inte. Det enda han sa var; "Är det pissemyror?".
Efter ett tag förstod vi varför han inte velat gå.
"Om man skadar en pissemyra kommer ALLA de andra och hjälper till. Och de bits!"
Självklart blir man rädd om man förväntar sig att alla myrorna i den stora myrstacken ska anfalla om man råkar trampa på en av deras kompisar...
 |
| Så här stor är myrstacken! Bakom står en 4-åring och studerar... |
Vi gick till slut in i hagen och bort till myrstacken. Där var massor av myror. Vi hade läst att man kunde pudra lite vetemjöl eller florsocker på myrstacken för att få se hur myrorna rörde sig där - deras gångar och arbete skulle bli tydligare. Med hjälp av tekulor pudrade vi vetemjöl och florsocker i utkanten av myrstacken. Men tyvärr, vi såg ingenting. Bara vitt puder...
En myra fick komma upp i vår tvåvägslupp. Den ville (såklart) inte vara där, och var inte stilla - därför var det svårt att titta på den. Efter en stund fick den komma ut till sina kompisar igen.
Vi gick en bit bort, borstade av alla myror som krupit upp på skor och byxor och kastade oss sedan in i lekens värld.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar