När vi träffades var det redan mörkt. Mörkt och mysigt.
Vi lät ficklamporna stanna i väskorna och gick ut i skogen där en eld redan brann.
Med hjälp av tjocka pinnar, tygremsor och smält stearin gjorde vi egna facklor.
Man lindar en tygremsa, ca 8 cm bred, 2-3m lång runt toppen av pinnen, sen doppar man den i det smälta stearinet. När det stelnat lite gör man om proceduren. Beroende på hur länge man vill att facklan ska brinna så kan man göra om samma sak flera gånger.
Efter lite fika var det dags för oss att bege oss ut i skogen. Rakt ut i mörkret, utan ficklampor. Jättespännande!
Vi tittade upp på stjärnorna - det var ju stjärnklart denna fina kväll - och ett av barnen föreslog att vi skulle lägga oss på marken och titta på stjärnorna. Så det gjorde vi!
Till en början var det lite prassligt och fnittrigt, men efter bara en kort stund blev det alldeles tyst. Vi låg där, mitt i mörka skogen, alldeles tysta och bara tittade på stjärnorna.
Tiden går fort när man har roligt, och det var dags att avsluta kvällen. Vi tände våra facklor och ställde oss vid strandkanten. På andra sidan den lilla viken stod föräldrarna och tittade.
Med facklorna brinnande gick vi tillbaka till föräldrarna.
En härlig, spännande kväll i mörker - utan ficklampor.
Kan det bli bättre?
Välkommen...
Välkomna hit till vår Mulleblogg.
Här skriver vi för att mullebarnens föräldrar ska kunna läsa vad vi gjort (inte alltid barnen är så talföra).
Här skriver vi för att andra mulleledare ska kunna få inspiration till sina träffar.
Här skriver vi för att andra som är intresserade ska kunna få reda på vad vi gör, kanske är någon sugen på att börja i vår eller någon annan Mullegrupp, men vill först veta vad man kan förvänta sig.
Här skriver vi för att mullebarnens föräldrar ska kunna läsa vad vi gjort (inte alltid barnen är så talföra).
Här skriver vi för att andra mulleledare ska kunna få inspiration till sina träffar.
Här skriver vi för att andra som är intresserade ska kunna få reda på vad vi gör, kanske är någon sugen på att börja i vår eller någon annan Mullegrupp, men vill först veta vad man kan förvänta sig.
torsdag 28 januari 2016
lördag 16 januari 2016
Vintervandring och vinterbad
Idag var det kallt. Jättekallt! -11 grader när vi träffades i skogen.
Barnen fick jobba tillsammans i par och fick en karta över området i sina händer.
Första uppgiften blev att ta reda på var på kartan vi var. Efter lite funderande och diskuterande hade alla barnen kommit fram till det.
De passade kartan och vi började vår vandring. Vi följde stigen in i skogen. Och följde med på kartan med fingrarna. Fantastiskt kul att se hur duktiga de var!
Vi pekade på en stigförgrening på kartan och bestämde att vi skulle ta oss dit. Barnen var jätteduktiga, och trots att de både pratade med varandra och oss, och tittade på massor av spännande spår under tiden så fixade de uppgiften hur lätt som helst.
Ytterligare några kartuppgifter fick de (som de löste utan problem) innan vi samlade in kartorna och övergick till att bara vandra. Vi vandrade, sjöng, pratade, busade. Sista biten gick vi längs en väg. Då gjorde vi en 20-vandring, dvs vi går på ett långt led, den som går först räknar 20 steg och tar sedan ett steg åt sidan. När alla gått förbi ansluter hen sist i ledet. Den som hamnar först när den framför tar ett steg år sidan räknar nu 20 steg innan hen också tar ett steg åt sidan osv. Ett mycket bra sätt att transportera sig längs trafikerade vägar.
Snart kom vi fram till dagens mål, bastubåten!
Bastun väntade på oss, varm och skön. En vak var upphuggen i isen. Kall men inbjudande.
Vi åt vår medhavda lunch innan vi bytte om och satte oss i bastun. Barnen blev snabbt varma och ville bada, så det fick de såklart göra.
Det hade blivit lite varmare ute medan vi vandrade. Nu var det "bara" -6.
+1 grad i vattnet, men 70 grader i bastun!
För några var det första gången de vinterbadade, andra hade provat tidigare. Men jag tror att jag vågar säga att det inte var sista gången för någon av dem.
Barnen fick jobba tillsammans i par och fick en karta över området i sina händer.
Första uppgiften blev att ta reda på var på kartan vi var. Efter lite funderande och diskuterande hade alla barnen kommit fram till det.
De passade kartan och vi började vår vandring. Vi följde stigen in i skogen. Och följde med på kartan med fingrarna. Fantastiskt kul att se hur duktiga de var!
Vi pekade på en stigförgrening på kartan och bestämde att vi skulle ta oss dit. Barnen var jätteduktiga, och trots att de både pratade med varandra och oss, och tittade på massor av spännande spår under tiden så fixade de uppgiften hur lätt som helst.
Ytterligare några kartuppgifter fick de (som de löste utan problem) innan vi samlade in kartorna och övergick till att bara vandra. Vi vandrade, sjöng, pratade, busade. Sista biten gick vi längs en väg. Då gjorde vi en 20-vandring, dvs vi går på ett långt led, den som går först räknar 20 steg och tar sedan ett steg åt sidan. När alla gått förbi ansluter hen sist i ledet. Den som hamnar först när den framför tar ett steg år sidan räknar nu 20 steg innan hen också tar ett steg åt sidan osv. Ett mycket bra sätt att transportera sig längs trafikerade vägar.
Snart kom vi fram till dagens mål, bastubåten!
Bastun väntade på oss, varm och skön. En vak var upphuggen i isen. Kall men inbjudande.
Vi åt vår medhavda lunch innan vi bytte om och satte oss i bastun. Barnen blev snabbt varma och ville bada, så det fick de såklart göra.
Det hade blivit lite varmare ute medan vi vandrade. Nu var det "bara" -6.
+1 grad i vattnet, men 70 grader i bastun!
För några var det första gången de vinterbadade, andra hade provat tidigare. Men jag tror att jag vågar säga att det inte var sista gången för någon av dem.
Etiketter:
orientering,
strövare,
vandring,
vinter,
vinterbad
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)