Höstfärger!

Naturen sprakar av färg!
Inte kan man träffas i skogen utan att titta på dessa fantastiska färger!

När vi kom fram till vår Mulleplats ställde vi frågan: Vad händer om man lägger sig på rygg och tittar upp?
Det första svaret vi fick var: "Man blir lugn"
Visst blir man det...
Och tänk vilka kloka 5-åringar vi har som redan förstått detta.
Vi la oss ner (under en stor bok) och tittade uppåt. Många grenar var kala, en del löv satt kvar. Några löv dalade sakta mot marken. Himlen där ovanför var blå. Visst var det rofyllt!
Ett av barnen kom på att man kunde göra lövänglar (precis som snöänglar), så det provade vi allihop. Vilken tur att det finns tvättmaskiner...

Vi tittade vad som hänt med våra träd sedan sist. Samlades allihop runt hasselbusken och beundrade alla hanhängen. Jättespännande!

Idag skulle vi inte vara vid vårt vanliga ställe, utan vi vandrade vidare. Gick på en liten väg som kantades av stora bokar. Oj, vad mycket löv där låg! Det låter så härligt när man går i torra löv. Vi gick och vi lyssnade, vi lyssnade och gick. Under några av de största träden hade så mycket löv samlats att alla Mullebarnen kunde gömma sig under högar av löv.

Vi vandrade vidare och kom fram till ett par stora lönnar. Marken var full av lönnlöv. De prasslade inte lika fint som boklöven, men de hade många fler färger.
Lönnlöv är stora och fina. Av dem kan man göra kransar. Det gjorde vi.
Underbart att sitta och trä lönnlövskransar tillsammans med barnen och småprata om det ena och det andra. Det blev så lugnt och mysigt.

Efter vår fikapaus ville några av barnen fortsätta med sina kransar medan några ville gå på upptäcktsfärd. Så då gjorde vi så!

Mullevandring och skogscafé

När lokakavdelningen ska ha skogscafé, en gemensam träff för alla grupper och medlemmar, då ska vi såklart vara med!
Idag skulle skogscaféet vara bara 1,5-2km från vårt vanliga ställe, så vi satsade på att vandra! Det skulle visa sig vara ett lyckokast.
Vid förra träffen började vi bygga upp förväntningarna inför vandringen, barnen var helsugna på att komma iväg.
Vi gick först till vår vanliga Mulleplats. Tittade till våra träd och kojan. Kallade på Mulle för att se om hen var i närheten. Ingen Mulle, men däremot ett utdraget jamande. Det var Masken-pricken som kom. Masken-Pricken är en katt som bor i gården bredvid vår Mulleplats, han är van vid att få mat av alla som rör sig i området. Han tyckte det såg ut som om det fanns massor av mat i de små ryggsäckarna (det hade han ju rätt i), och han bestämde sig för att följa med oss för att se om han kunde tigga till sig lite mat.

Vandringen fortsatte genom våra "utmarker". Barnen har varit där ibland, så de kände igen sig en stund. Vi gick genom lövskog, granskog och över ängen. Vi stannade och lekte. Ballongleken stod på önskelistan, så den blev det.
När det blev dags för fika hittade vi en lugn plats invid staketet till en fårhage. Vi hade publik från alla håll. Fåren från hagen och Masken-Pricken från alla andra. Han cirkulerade verkligen runt oss för att hitta något att äta. Drog sig inte för att stjäla mat ur händerna på barnen. Men de var vaksamma, han lyckades inte.

Vandringen fortsatte. Vi gav oss in på en ganska smal stig, där det inte längre gick att gå i bredd. Några barn som båda ville vara först sprang för att just vara först. Det blev en liten tävling och de kom längre och längre bort från oss andra. Vi ledare kände att det blev mycket tjat från vår sida. "Vänta på oss!", "Inte så fort", "Kom tillbaka hit, så ska vi titta på detta!". Kändes inte så bra, så vi fick komma på ett sätt att hålla barnen samlade utan tjat. Vi började leka 10-stegs-leken. Den var mycket uppskattad!

Under tiden vi lekte denna hittade vi en död padda och en död mus mitt på stigen. Då fick vi givetvis avbryta leken för att undersöka dessa. Spännande!

Snart var vi framme vid platsen för skogscaféet. Några pappor hade elden i gång och vi grillade korv till lunch. Under tiden vi åt lunch kom fler medlemmar. Personalen på I Ur och Skur-förskolan i närheten (där ca hälften av våra Mullebarn går) hade organiserat detta café. De lagade taklökswok över öppen eld och bjöd alla på smakprov. Det var supergott.

Vi avslutade dagens Mulleträff med några sånger och lämnade sedan över barnen till föräldrarna som mött upp.