Välkommen...

Välkomna hit till vår Mulleblogg.
Här skriver vi för att mullebarnens föräldrar ska kunna läsa vad vi gjort (inte alltid barnen är så talföra).
Här skriver vi för att andra mulleledare ska kunna få inspiration till sina träffar.
Här skriver vi för att andra som är intresserade ska kunna få reda på vad vi gör, kanske är någon sugen på att börja i vår eller någon annan Mullegrupp, men vill först veta vad man kan förvänta sig.

söndag 15 augusti 2010

Mail till blivande knytteföräldrar

När vi bestämt oss för att starta en knyttegrupp kollade vi med alla vi kände som har barn i samma ålder. Det var ganska många som var intresserade av att var med, så vi körde igång.

Inför första gången skickade vi ut ett informationsmail till alla föräldrar. Vi kände att vi ville vara tydliga med att förklara vad vi förväntade oss av föräldrarna. Och vi tror att vi nådde fram, för föräldrarna har varit fantastiska. De har stöttat och pushat, men låtit barnen själv göra det de kan!

Här kommer ett litet utdrag av detta. mail

Hej alla knytteföräldrar!

Vad kul att ni vill vara med i knyttegruppen!
Ta med ert goda humör och lite fika.  Ta också med sittunderlag, kläder efter väder och kanske en extra omgång kläder. 
                                                                                                          
Packa gärna barnens fika i en egen ryggsäck så att de känner att de får och kan själv!

Ni föräldrar kommer att vara med under träffarna. Vi kommer att bli en ganska stor grupp så vi rekommenderar en förälder per barn. Er uppgift blir framförallt att njuta av naturen och stunden med era barn, men också att hjälpa barnen att delta vid samlingar och aktiviteter.
Eftersom vi inte bara är ledare utan också har våra egna barn med i gruppen kan vi inte ”jaga” alla barn, tex om de ger sig iväg och vill utforska andra delar av skogen...

Vi vet ju alla att dessa underbara 3-åringar inte bara har en stark egen vilja utan också plötsligt kan släppa allt annat och ägna uppmärksamheten åt en sak som just då intresserar dem. Visst måste man ibland följa efter en vacker fjäril – men då är det ju perfekt att ha en förälder som ”hänger på” så att man inte kommer bort från gruppen.